-

Brukar alltid säga att man lär sig av livet, blir starkare och att allt ont för med sig något gott. Fan.. Vad är det meningen att jag ska lära mig av det här?
Att sluta vara så förbannat blåögd hela tiden?


En fundering

Vad vinner man på lögner? Har aldrig förstått det. Kan man verkligen tvivla så mycket på sig själv och må så fruktansvärt dåligt att man känner sig tvungen att ljuga för att få sig själv att verka mer intressant? Ja, tydligen.. Varför plåga sig själv? När börjar ni skilja mellan illusion och verklighet?

-

Det finns inget som gör ondare än känslan av att inte räcka till.

to long time no seen

Det är aldrig roligt att känna att man håller på eller har förlorat en vän. Speciellt när det inte finns några bakomliggande orsaker, utan att man helt enkelt har låtit det rinna ur sanden. Växa isär? Det är något som jag inte anser skulle vara en tillräcklig bra anledning till att offra en livslång vänskap för. Vi har ju trots allt i princip alltid  varit varandras motsatser, men alltid fungerat så bra ihop ändå. Visst, vi umgås inte i samma  umgängeskretsar så ofta längre, men varför måste det innebära att vi knappt pratar? Du är en av mina äldsta vänner och har alltid varit en av de få personer jag verkligen har litat på. Sådant värdesätter jag högre än något annat. Nu känns det inte ens som att jag vet vem du är längre. Kanske jag överreagerar, vem vet, men det faktum att vi knappt sagt mer än tjugo ord till varandra det senaste halvåret är en väckarklocka. För mig åtminstonde. Om du har en anledning till att inte prata med mig mer, berätta. Det är frustrerande och gå runt i ovetande.

Thoughts

Kan verkligen inte förstå vad som försegår i vissa människors huvuden. Blir vi verkligen lyckligare av att försöka förstöra för andra? Stiger känslan av att vi har makten över andras liv oss över huvudet, även om vi nödvändigtvis inte har den? Vissa personer är helt enkelt starkare än andra. Jag är stark. Jag är
inte den slags människan som blir nedbruten eller förstörd av påtryckningar från diverse håll. Jag är inte heller en person som låter mig påverkas av skitsnack utan det rinner helt enkelt av mig snabbare än att sakerna sägs. Jag kan därimot förstå varför vissa människor måste ta till dessa åtgärder, vara manipulativ och självcentrerad. Man finner då anledningar till att leva kvar i det förflutna. Man behöver inte släppa taget om saker och ting, samtidigt som man kan fortsätta förneka det uppenbara. Det går därimot överstyr och blir enbart tragiskt när en person verkligen börjar tro på sina egna lögner. Jag lider med er.

RSS 2.0