Tack till alla som kom på min studentmottagning och min älskade klass som gjorde gårdagen till den bästa någonsin! Kan fortfarande inte förstå det. Det hela känns så sjukt overkligt. Är det nu vuxenlivet börjar? Vilka kommer jag träffa igen?

Kommer nog bryta ihop på måndag när jag inte får kliva in på vår älskade skola, skrika efter john tills jag tappar rösten och klaga över att jag har 15 saker som ska vara klara. Ni i Sp3 har gett mig en bättre gymnasietid än vad jag någonsin hade kunnat hoppas på! Kommer sakna er och den här tiden vi haft så sjukt mycket.